Vitare än snö

 Pred. 9:8 Låt dina kläder alltid vara vita och låt oljan aldrig fattas på ditt huvud.

 Upp. 7:14 talar om de som tvättat sina kläder och gjort dem rena i Lammets blod. De som har sina namn skrivna i Livets bok och som skall vara med på bröllopsmåltiden. De har gjort sig redo som en brud. Det rena vita linnet står för ett rent hjärta. Ingen av oss kan bli felfri i denna värld, men vi kan komma till Jesus och be om förlåtelse när vi gjort fel och det är aldrig för sent.Vi kan be att Fadern visar vad vi behöver ändra på. Att Han öppnar våra ögon så vi kan se. Vi behöver förtrösta på Herren av hela hjärtat och inte förlita oss på vårt eget förstånd. Uppleva Guds kärlek till oss, hur han vill oss väl och önskar att vi går på Hans bästa vägar. 

Det är inte så lätt att släppa taget och förlita sig helt på Herren, lita på att han hjälper hur situationen än ser ut. Lita på att Jesu blod tvättat mig så ren att mina kläder blivit vita som snö. Vi får leva i renhet genom det Jesus gjort för oss, han har tagit alla våra tillkortakommanden. Han har gjort det för oss, allt är klart bara jag ödmjukar mig och tar emot, bekänner att jag behöver honom varje dag.

Renade i det dyrbara blodet skall vi medan vi lever här få gå smorda med Guds helige Ande. Gud skall aldrig låta olja fattas på vårt huvud. Vi skall få vara hans lärjungar och tjäna i Guds Rike och Han skall inte låta den friska oljan fattas oss. Det betyder att vad som sker runtomkring oss inte är det viktigaste. Vi kan ha trogna vänner men ingen människa är att lita på såsom Gud och hans ord, det står alltid att lita till, han är vår hjälp och styrka, trofast Gud och helig Ande.

Bön för ledare och församling

 Ef. 6: 18-20 Gör detta under ständig bön och åkallan och be alltid i Anden.

Var därför vakna och håll ut i bön för alla de heliga.  Be också för mig, att ordet ges mig när jag öppnar min mun, så att jag frimodigt förkunnar evangeliets hemlighet  för vilket jag är en ambassadör i bojor. Be att jag talar så öppet och fritt som jag bör. 

 

 Ständig bön i Anden. Vet inte vad du tänker om de orden. Jag tänker att det handlar om att vara vaksam i anden. Ständigt i Guds närhet så att vi kan höra hans röst. Vi kan be med förståndet för ledare och församling men ännu bättre är att lyssna till Andens röst hur han vill att vi ska be. Den helige Ande vet allt och Han är vår Hjälpare och vill visa vad som är viktigt. Då stiger våra böner upp till Gud som vill välsigna och visa oss den väg Han vet är bäst för oss. 

Just i denna tid är det så viktigt med bön, då vi ser att tiden nalkas för Jesu återkomst. Så att vi kan bli bevarade i tron, växa i bönen och bekännandet av Guds ord. Det ska styrka och hjälpa oss. Bön för våra ledare att de orkar då trycket blir allt hårdare på dom som ska gå i täten. Bön om beskydd för dem och deras familj och hälsa. Bön att de skall frimodigt kunna förkunna evangeliet så att människors tro kan växa och fler bli räddade för evigheten.

2 Mos. 17:8-13 Sedan kom Amalek och stred mot Israel i Refidim.  Då sade Mose till Josua: ”Välj ut manskap åt oss och dra ut i strid mot Amalek. I morgon ska jag ställa mig överst på höjden med Guds stav i handen.”  Josua gjorde som Mose hade sagt till honom och stred mot Amalek, medan Mose, Aron och Hur steg upp överst på höjden.  Och så länge Mose höll upp sin hand hade Israel övertaget, men när han lät handen sjunka fick Amalek övertaget.  När Moses händer blev tunga tog de därför en sten och lade under honom, och han satte sig på den. Sedan stödde Aron och Hur hans händer, en på var sida. Så hölls hans händer stadiga tills solen gick ner.  Och Josua besegrade Amalek och hans folk med svärd. 

 

Församlingen har en strid mot andemakterna i himlarymden, eftersom församlingen skall strida för Guds rikes sak. Israel hade en strid mot amalekiterna. Amalek tryckte ned dom som var svaga och hade svårt att stå emot tryck. Aron och Hur höll upp Mose armar, det är samma som bön för ledaren. Israel hade övertaget i striden så länge Mose armar hölls uppe. Så länge vi ber för våra ledare och församlingen har vi läget under kontroll. Släpper vi taget och slappnar av, tänker att allt är under kontroll, så får fienden övertaget. Det skall vi inte tillåta. Vi skall ständigt vara vakande och bedjande. 

De som tillsammans med Nehemja byggde på Jerusalems mur (Neh.4) ropade till Gud om hjälp. De som  bar bördor med ena armen höll  sitt vapen i den andra. Guds ord är vårt vapen som vi ständigt skall ha nära vårt hjärta, med ordet och bönen skall vi kunna besegra fienden.