Guds ord håller att lita på

Jag brukar inte lägga ut citat från t.ex. nametests på Facebook, men har nyligen gjort ett undantag. Ett ord som säger ungefär att jag litar inte på ord, jag litar på handlingar. 

Guds ord håller alltid att lita på, människo-ord däremot kan vara vackra välvalda ord med fagra löften, som sedan inte uppfylls. Då tänker jag inte bara på politik och vallöften utan också på vad vår mun så där i allmänhet kan tala.   Pred. 5:4 Det är bättre att du inte lovar något än att du lovar och inte håller det.

När det gäller Guds ord kan vi lova stort, han kommer nämligen aldrig att förneka sig. När vi ber i tro och tar emot hans ord så kommer vi att få bönesvar, därför att hans ord aldrig återvänder fåfängt utan att ge vad det lovar. 


Jak. 2: 14-17
 Mina bröder, vad hjälper det om någon säger sig ha tro men saknar gärningar? Den tron kan väl inte frälsa honom? Om en broder eller syster saknar kläder och mat för dagen och någon av er säger till dem: "Gå i frid, klä er varmt och ät er mätta", men inte ger dem vad kroppen behöver, vad hjälper det? Så är också tron i sig själv död när den är utan gärningar.
 

Jak. 2:24-26  Ni ser alltså att människan erkänns som rättfärdig genom gärningar och inte bara genom tro. Blev inte den prostituerade Rahab på samma sätt erkänd som rättfärdig genom gärningar när hon tog emot sändebuden och släppte ut dem en annan väg? Liksom kroppen utan ande är död, så är tron utan gärningar död.
 

Vad som finns i vårt hjärtas innersta, vad som är äkta, det kommer också att synas i våra handlingar. Hur talar vi till vår nästa? Lägger vi ord i någons mun som den personen aldrig sagt, men bara för att vi tror att den personen tänker så?  Talar vi "över huvudet" på någon därför att vi ser ner på den personen? Tror vi att vi känner varandra fastän det bara är Gud som ser? Det är att förakta och se ner på Guds skapelse och så skall vi inte göra utan i stället se på Guds ord och vad han säger om människan. 
Vad Gud säger om oss är ord i kärlek och han har inte gett oss rätten att döma någon. Våra handlingar och våra ord kommer att visa vårt hjärtas inställning och där kan vi alla behöva rannsaka oss själva. En sak är säker, Gud älskar varje människa, oavsett hur det ser ut just nu, så låt ingen människas ord döma eller trycka ner dig utan låt i stället Guds ord tala till dig. Det kan vara uppmuntran och det kan vara uppmaning, men det håller alltid att lita på för det är Sanningen.

 

Hör vad Anden säger till församlingen

De sju sändebreven i Uppenbarelseboken slutar alla med orden:"Du som har öron, hör vad Anden säger till församlingarna!" Det handlar ju här om olika typer av församlingar, precis som i dag. I varje församlingsbrev finns förmaningar och uppmuntran. Ibland har jag undrat:" Hur skulle ett brev till just vår församling se ut?"

Självklart talar Gud till oss genom predikningar och profetiska ord och Kristi kropp är en, men varje enskild församling har väl också specifika mål som vi vill uppnå och börja leva i. Det finns heller ingen perfekt församling, hur gärna vi än skulle vilja se det så, utan vi behöver ständigt växa på vår väg i Guds rikes utbredande.

Johannes kom i Anden när han var på ön Patmos för Guds ords och Jesu vittnesbörds skull och han såg Människosonen, som talade till honom och sade att han skulle skriva ner allt han sett och vad som skulle ske.

Upp. 1:1- 3 Detta är Jesu Kristi uppenbarelse, som Gud gav honom för att visa sina tjänare vad som snart måste ske. Han sände sin ängel och gjorde det känt för sin tjänare Johannes, som har vittnat om Guds ord och Jesu Kristi vittnesbörd , allt vad han själv har sett. Salig är den som läser upp och saliga de som lyssnar till profetians ord och tar vara på det som står skrivet i den, för tiden är nära.
  

Tiden är nära och varje församling behöver veta vad den skall göra i just denna tid. Om allt står klart behöver man förstås inte fråga Anden, men om vi vill veta mera kan vi be och fråga Gud, som ger vishet till den som ber om det. Vi kanske redan ber för alla personer i församlingen, men Kristi kropp i enhet kan också hungra efter att mera få lära känna Gud och hans avsikt med församlingen och dess verksamhet. Vi vet att Guds sanna ord skall predikas och evangeliet och vittnesbördet om Jesus gå ut, ändå kan det också finnas ord av förmaning till renhet och lydnad, respekt för Guds helighet, specifika uppenbarelser och goda gåvor som kommer ner från himlaljusens Fader.   

 

Fadersidentitet

Varje barn behöver få sin identitet genom en fadersfigur bekräftad, om det sedan är barnets riktiga far eller någon annan fadersfigur som t.ex. farfar eller morfar. Barnet behöver se sig själv i den fadern för att kunna växa upp till en trygg vuxen. Detsamma gäller förstås för en moder men jag tror att fadern har en speciellt stor inverkan på det växande barnet, särskilt för pojkar men också för flickor. Sedan är förstås vår Fader i himlen den viktigaste för oss.

Som det nu är med könsbestämningar av alla de slag så kan allt bli en enda förvirring för den som är osäker i sin identitet. Barnet kanske växer upp med två mammor eller två pappor som föräldrar och det var ju inte vad Gud tänkt. Han skapade ju oss som man och kvinna till att fortplanta oss. Det är klart att djävulen är nervös, Jesus kommer ju snart och den onde vill utplåna mänskligheten. Jesus kom för att ge oss liv och övernog och den onde för att stjäla slakta och förgöra, till att skapa stor förvirring så att människan inte skall se vem hon kan vara i Jesus Kristus, en sann identitet som bär människan genom livet.

Man ser att pride och allt som har med homosexualitet att göra får mycket utrymme i medierna medan allt som har med äkta kristenhet att göra trycks undan. Det är inte människor av kött och blod som skapat detta och vi tar oss inte rätten att döma någon, utan det är den onde som använder sig av människor och som söker svagheter och utnyttjar människor. Det är honom vi skall förvägra tillfälle till våra liv så att Guds gärningar får verka. Guds rike skall utbredas och växa, fadersidentiteten tillta och vi ropa "Abba! Fader!". Vaka och be att få behålla kronan, vara hans äskade brud och vän.