Andningshål

Jag andas in den rena luften och vet att i dag är jag fri, riktigt fri! Fri som fågeln som svävar ut i rymden. Ibland kan livet kännas som ständiga krav. Jobb i veckan och andra jobb och förväntningar på oss i helgen. Upplever det lite som en igenknuten påse. Men nu denna helg har påsen öppnats, denna dag är vi fria att göra vad vi vill! Vila, vila, motionera, andas havsluft, bara vara.... Behöver inte ha koll på klockan, kan själv välja vad som görs

.Känner tacksamhet till Gud, tack för att du gav oss denna dag. I morgon är en ny dag, men i dag tar vi vara på just den här stunden. Guds nåd är var morgon ny. 

Ett Guds barn

 "Jag är ett barn till Gud", sjunger Jeanette Claesson... och "vem är jag att förtjäna din nåd, din barmhärtighet..." Ibland bara ser man Guds storhet och helighet och sin egen litenhet. Ändå ser han till oss fastän vi ingenting är.. eller kanske just därför!

För att Gud skall kunna använda oss behöver vi känna vår egen otillräcklighet. Vi behöver Gud! Vi behöver se hans storhet, hans kärlek till oss. Glädja oss över att få vara hans barn!

En sådd för framtiden

Lyssnade till en predikan om sådd och skörd och tanken kom  att Gud nog vill att vi sår på olika sätt beroende på vad han har tänkt för oss och våra liv i framtiden. Ibland kan människor säga: "Jag tycker att dom som har pengar borde hjälpa denna syster/broder i nöd", medan det ju är just den personen som sett behovet som själv borde lyssna till Guds röst. Vi sår inte säd i någon annans åker utan i vår egen. Den som ser och hör sin himmelske Faders vilja skall göra det, inte utse någon annan till uppdraget.  Den som inte upplevt en personlig maning att ge kan inte hållas ansvarig. Om vi sår ett korn enligt någon annans krav kan det aldrig bli rätt. Det skapar enbart obehag, skuldkänslor och prestationstvång. Och den som inte sår med glädje kan inte få någon bra skörd på sin sådd.

När vi däremot sår på Guds uppmaning till oss personligen, då blir det rätt. Vi har olika områden att inta, om vi då varit generösa och lytt Guds uppmaning, då tror jag att han som är Försörjaren kommer att se till att vi har allt vad vi behöver för den stunden. Hur många gånger har vi inte missat tillfället? Men det är aldrig för sent, Gud kommer alltid att ge oss nya tillfällen att så. Någon sår i barmhärtighet, någon i kärlek, någon i omsorg, någon av sitt överflöd eller av förbön, tid, tröst, relationer, Guds ord, evangelium osv.

Förkunnaren sade att när vi ger lånar vi åt Herren och visst vill vi väl ge till honom! För Herren är det ett lån som kommer tillbaka i sin tid, med ränta. Konungen kommer för att hämta sin brud. Han gläder sig över hennes generositet som fört människor till Jesus och som byggt på Guds rikes utbredande först och främst. Jesus gav oss allt i sitt generösa givande.

Gud förbarma dig över oss!

Jag tackar Gud för detta forum där jag kan vädra lungorna utan att stöta mig med någon! Ibland kan vi bli missuppfattade utan att ha möjlighet att försvara oss. Jag vill komma med frid så långt som på mig beror - och så gott det är möjligt tack vare Guds nåd! Det är jag övertygad om att andra också vill, men ibland har vi fördomar och de fördomarna kan komma till uttryck när vi upplever oss anklagade. I det här fallet handlade det om något jag skrev i ett tidigare inlägg och på något vis skedde en överföring så att man antog det som mina egna åsikter.

Och nu skall jag komma till mina egna tankar och åsikter. Ja, det är sant vad ungdomar säger såtillvida att jag anser att de också har något att säga. När får dom göra det? Javisst kommer de med kritik, det är sant, men mellan de kritiska orden finns det ju faktiskt ett rop att vi skulle höra dem. Och hur skall vi kunna föra arvet vidare om vi inte lyssnar till kritiken? Det finns ingen perfekt församling i Guds rike, hur gärna vi än vill tro det.

Det här är ett antagande, ungdomarna själva borde säga det, men kanske säger de t.ex.så här:"Lyssna! Vi kan inte leva i religion, vi behöver relationer till fäder och mödrar som inte är felfria och bara vill visa fram en perfekt fasad. Vi är själva inte perfekta, vi lever i en värld med utbud av allt möjligt. Så var det inte i din ungdom, så sluta att döma oss för det. Sluta se på våra svagheter och visa i stället att ni kan älska oss med Jesu kärlek. Vi är som unga, späda plantor i Guds gård och vi behöver kärlek, omtanke och mycket stöd. Vi behöver gödas med den helige Ande, Guds ord och dina förböner varje dag. Om ni vågar vara äkta och er själva så vågar vi kanske närma oss er".

Ja, man skall ju inte lägga ord i munnen på någon annan, jag skriver bara så som jag hör det och då gråter mitt hjärta. Gud förbarma dig över oss!

Jag finns själv i en församling där man får vara äkta och vara sig själv. Vi har alla våra fel och brister, ingen är fullkomlig. Jag hoppas det skall dra ungdomar till oss och jag ber att Gud skall se i nåd till oss att vi hör de ungas röster och sedan inte skrämmer bort dem. Gud förbarma dig över oss!

Behåll din krona

Behåll din krona

Du lilla kära med ögon klara,
bed Herrens ängel dig väl bevara!
Guds rikes älskade barn du är
och vet ej, att du dess krona bär.
Behåll din krona! Behåll din krona!

De skola komma, de onda tankar
av mycken synd, som i världen vankar.
De vilja stjäla din dyra skatt
och byta morgonens ljus till natt.
Behåll din krona! Behåll din krona!

Och när de säga: minns årens heder,
du är ej mera ett barn, som beder,
ett barn, som älskar, ett barn, som tror,
ett barn, som lyder, du är nu stor:
Behåll din krona! Behåll din krona!

Behåll Guds rike, som blev dig givet,
din tro på Jesus, din tro på livet,
ditt lätta löje, din korta tår,
din omedvetna, daggfriska vår!
Behåll din krona! Behåll din krona!

Så många ville din krona vinna,
som söka, söka och aldrig finna,
som ständigt fråga, men få ej svar.
Behåll Guds rike i hjärtat kvar!
Behåll din krona! Behåll din krona!

Zacharias Topelius

Sång: Torkel Selin

http://www.deezer.com/track/96741584

Som dagg ur morgonrodnadens sköte

 Villigt kommer ditt folk
 när du samlar din här.
 I helig skrud kommer din ungdom
 till dig, 
 som dagg ur morgonrodnadens
 sköte.
Ps. 110:3

Besökte i helgen ett möte där Simon Ådahl talade. Det som grep mig mest i mötet var nog de ungas vittnesmål i eftermötet. Somliga grät när de talade ut det som Gud lagt på deras hjärta, "som dagg ur morgonrodnadens sköte". Jag tänkte att det kommer en dag av förändring när en senare generation kristna skall ta över och det är så gott när dessa unga nu börjar stiga upp och dela med sig. Det kristna livet kan aldrig ta slut, det skall födas nya brinnande människor för Gud för att Guds rike skall kunna gå framåt. I de flesta församlingar på landsbygden är det mest äldre människor som snart inte längre orkar bära bördan av  att försöka uppehålla församlingen.

Många äldre församlingsmedlemmar har ropat till Gud i bönemöten, att någon snart skulle komma och ta över för att Guds verk inte skall dö ut. Naturligtvis finns det trötthet och uppgivenhet, konstigt vore det väl annars. Man har kämpat på i många år och nästan inga nya människor har kommit till.

Något som Simon också ville få fram var fördömelsen som finns över Guds folk i dag, åtminstone här på landsbygden. Och han talade om profetrösterna som tystnat, faktiskt kanske mest på grund av att församlingar inte velat höra utan tystat ner de egna profetrösterna. Det behöver alltså inte handla om en profettjänst utan om den andliga gåvan att tala profetiskt.

Någon av de unga påtalade det att vi i församlingarna inte alltid är så ärliga och äkta, utan försöker framstå som bättre och förnekar sanningen. Man frågade sig hur församlingarna skall kunna förökas om vi ljuger, vem skall kunna tro på och uppleva äkthet om man ser oss som falska och dömande. Simon sade att vi behöver lära oss att älska, läsa höga Visan, och någon sade att vi skall begära att Gud visar hur mycket han älskar oss och att vi inte skall vara så rädda för den helige Ande.

Här en av Simons mest önskade låtar och som har hjälpt människor från att begå självmord, därför att den helige Ande kommit över dem medan de lyssnat.

Lita på honom som kan hjälpa

Svårigheter är till för att övervinnas brukar man säga. Ibland kan det kännas som att det är mera än man orkar med, men Herren har lovat ge oss ny kraft för varje dag och att oket inte skall bli tyngre än att vi förmår bära det.

"Lita på Gud, ty han har allt under kontroll", säger orden i en sång, och så är det nog. Det är vi människor som ibland kan tycka att vi inte alls har läget under kontroll. Sedan kan vi ju inte lägga till en enda aln hur mycket vi än bekymrar oss.

Vår Fader Gud vill trösta oss i all vår nöd. 2 Kor. 1:3-10 .... Allt medlidande och all uppmuntran har ju sitt ursprung i Gud.  Han tröstar och uppmuntrar oss i alla våra svårigheter, så att vi själva kan ge vidare av hans tröst och uppmuntran till andra som har det svårt. Ja, ju mer vi får lida för Kristus skull, desto mer tröst och uppmuntran får vi genom vår gemenskap med Kristus.  När jag och mina medarbetare möter svårigheter är det alltså för ert bästa, så att ni ska bli räddade för evigt. Genom den tröst och uppmuntran vi själva får när vi har det svårt, kan vi ju stödja och uppmuntra er, så att ni inte överger er tro när ni får gå igenom samma lidanden .... Jag var så illa ute att jag inte hade några krafter kvar och faktiskt trodde att min sista stund var kommen.  Ja, det kändes som om jag redan hade fått min dödsdom. Men genom detta skulle jag lära mig att inte lita på min egen kraft, utan bara på Gud, han som kan uppväcka döda.  Och Gud räddade mig verkligen ur denna dödsfara, och han ska göra det igen eftersom jag litar på honom ....

Den lidande kristne

Varför måste vi lida och vad är det egentligen för mening med det? Ja, det kan vi verkligen fråga oss. Gud har då inte skapat oss till lidande, det var inte hans plan för oss. Han satte i stället sin egen son, Jesus Kristus, till att lida och dö i vårt ställe.
Vi tänker på Job i samband med den kristnes lidande, Gud tillät den onde att pröva Job. Av det lärde sig Job att allt är lagt under Guds vilja. Gud är Skaparen som står över själva skapelsen. I våra nordiska länder har vi allt vad vi behöver och skulle vi sakna något kan vi få hjälp från samhället. Det finns mediciner när vi blir sjuka och saknar vi mat och kläder står hjälp till buds, ingen skall heller behöva sova under öppen himmel. Mitt i allt detta kanske vi inte sökt Skaparen själv utan enbart det skapade. Ibland tror jag att Gud vill vi skall lära oss att desperat söka hjälpen hos honom.
Gud vill att vi skall ropa till honom och söka honom av hela vårt hjärta och sedan lita på att han kommer att ta hand om allt. Därför att han är vår Far. Han ser på oss och säger: "Det är gott!" Han vill lära oss att älska honom på samma sätt som han älskar oss. Och inget skall kunna hindra oss från att nå den kärleken.
Det finns plågade fångar som levt av Guds kärlek, därför att den är mycket större än allting annat här på jorden. Kristna ute i världen har förföljts och dödats för sin tro. Kristi kärlek tvingar och vi kan alla utsättas för för hån och spe om vi tillräckligt ivrigt väljer att tjäna honom som blivit vår herre och mästare.

Levande bibeln Rom. 8:35-38 Skulle något kunna hindra oss från att ta emot Kristus kärlek? Nej, inget! Det spelar ingen roll om vi upplever nöd eller ångest, om vi blir förföljda, får svälta, saknar kläder eller råkar ut för faror och dödshot.  Att detta ska hända vet vi ju redan, för det står i Skriften: ”Det är för att vi tjänar dig som man hela tiden försöker döda oss. Vi är som får som väntar på att bli slaktade.” Men mitt i allt detta vinner vi en total seger genom det som Kristus i sin kärlek gjorde för oss.  Det spelar ingen roll om vi lever eller dör. Jag är helt övertygad om att inget kan skilja oss från den kärlek Gud visade oss genom Jesus Kristus, vår Herre. Inga änglar eller demoner, inget som finns nu eller kommer att finnas i framtiden, inga krafter i himlen eller i djupet eller något annat i skapelsen kan hindra hans kärlek från att nå oss.