För några dagar sedan fick vi en morgon motta budskapet om att min mor avlidit under natten. Till mig kom då sången "I Herrens händer, där får jag vila, där är jag trygg...". De orden gäller både för den dagen vi skall gå in i evigheten och för dagen nu.
1 Kor. 15: 50-55 Men det säger jag, bröder: kött och blod kan inte ärva Guds rike, och det förgängliga kan inte ärva det oförgängliga. Se, jag säger er en hemlighet: Vi ska inte alla insomna, men vi ska alla förvandlas, i ett nu, på ett ögonblick, vid den sista basunens ljud. Basunen ska ljuda och de döda ska uppstå odödliga, och vi ska förvandlas. Detta förgängliga måste kläs i oförgänglighet och detta dödliga kläs i odödlighet. Men när det förgängliga är klätt i oförgänglighet och det dödliga klätts i odödlighet, då uppfylls det ord som står skrivet: Döden är uppslukad i seger. Du död, var är din seger? Du död, var är din udd?
Livet kommer alltid att segra över döden. För den som tagit emot Jesus som Frälsare och herre finns ingen verklig död. Vi väntar på att möta honom en dag i himlen, men medan vi lever här gläds vi över livet som han gett oss här på jorden. I Guds händer får vi leva trygga hur mycket det än stormar runtomkring oss, när vi mister våra älskade anhöriga eller möter sjukdom eller annat i livet. Och vi får veta att allas våra dagar ligger i hans händer. Han kommer alltid att gå med oss och bära vår börda.