Döda får liv

 

Hes. 37:1-7 Herrens hand kom över mig, och genom Herrens Ande fördes jag bort och sattes ner mitt i en dal som var full med ben.  Han förde mig fram bland dem, och se, de låg där i stora mängder över dalen. Och se, de var alldeles förtorkade. Han sade till mig: ”Människobarn, kan de här benen få liv igen?” Jag svarade: ”Herre Gud, du vet det.”  Då sade han till mig: ”Profetera över dessa ben och säg till dem: Ni förtorkade ben, hör Herrens ord:  Så säger Herren Gud till dessa ben: Se, jag ska låta ande komma in i er så att ni får liv. Jag ska sätta senor på er och låta kött växa ut på er och täcka er med hud och ge er ande så att ni får liv. Och ni ska inse att jag är Herren. " Jag profeterade som jag blivit befalld. Och när jag profeterade hördes ett ljud, det blev ett rassel, och benen kom tillsammans så att ben fogades till ben.

Profeten profeterade som han blev tillsagd och de döda benen fick liv. En gång när vi skulle förbereda en begravning var det någon som ville att vi skulle sjunga psalmen "Jag går mot döden var jag går". Jag ryste i hela kroppen. Om vi tagit emot Jesus i vårt hjärta går vi inte mot döden utan mot det eviga livet den dag vi dör. Jesus är livet och han har övervunnit döden och dödsriket.

En dag stiger Jesus ner på denna jord och det står att döda skall stiga upp ur gravarna. Om man vill se med humor på det så kan det verkligen bli ett gnissel och ett gny, jag tänker då på hur många fått olika leder och saker inopererade i kroppen, knä- och höftleder, axelleder. När vår Frälsare kommer och hämtar oss faller allt det gamla av och vi kläs i skinande vita kläder.

Under pandemin har många av oss fått liksom förtorkade ben. Det har varit som med Döda havet att vi kanske lyssnat till predikningar via media, men inte haft något att ge ut. Jordanfloden förser Döda havet med vatten, men själv har den inget utlopp, det är dött. Vi behöver få nytt liv i våra ben, in i vår ande, vi mår bäst i det ständiga flödet som kommer genom Anden. Att tillhöra en församling och vara aktiv där är att vara levande. Frank Mangs hade en låga som brann inom honom och människor kom och lyssnade för att man kände Guds närvaro.

Hes. 37:9-10 Då sade han till mig: ”Profetera till Anden, ja profetera, du männi­skobarn, och säg till Anden: Så säger Herren Gud: Kom, du Ande, från de fyra väderstrecken och blås på dessa slagna så att de får liv.”  Och jag profeterade som han hade befallt mig. Då kom Anden in i dem, och de fick liv och reste sig upp på sina fötter, en mycket stor skara.