Josua 1:9 "Ja, var frimodig och orädd! Lämna inget rum för fruktan och tvivel! Och kom ihåg att Herren, din Gud, är med dig vart du än går." BSV
Josua skulle hålla fast vid Guds ord och tänka på dem natt och dag. De var hans vägvisare. Det är lätt att vi går fel om vi inte lyssnar till den helige Andes röst. Gud utmanar oss att ta nya steg för att komma in i det som han tänkt för oss.
Läser just nu en bok med titeln "Ett brinnande folk", Micael Lahtinen. Här utmanas vi att gå ut i det som Gud någon gång gett oss drömmar om, men som kan kännas obekvämt och svårt. Det ligger en välsignelse i att gå i lydnad för vad Gud talat. Vi har alla skaffat trygghetszoner av olika slag runtom oss. Dessa skapar hinder för oss att gå vidare. Lärjungarna låste in sig innan den helige Ande hade blivit utgjuten, men när Anden fick ta över i deras liv gick de frimodigt ut och predikade evangeliet för människor.
Vi kan fundera över vad som är vår trygghet, att allting är som det alltid har varit, att jag har mina bekanta människor och platser runtom mig, min plats att sitta på osv. När jag tidigare utgett böcker eller skrivit nya sångtexter har det varit en utmaning för mig och inte varit lätt. Jag har inte alltid mötts med välvilja. Då måste jag tänka att jag vill berätta om Jesus, att det är därför jag gör det. En önskan att någon ändå skulle bli välsignad av vad jag skrivit och då är det värt allt arbete och vånda.
Gud vill välsigna oss när vi vågar stiga ut ur det trygga invanda. Han uppmuntrar oss att ta steg vi aldrig tagit förr. Visst kan vi göra misstag också men när jag skrev en av mina första böcker lyssnade jag till Gunnar Bergling som sade ungefär att när vi vill göra något för Herren har vi eftersträvat något gott.
Ett ordstäv säger: "Gårdagen är förbi, morgondagen har du inte sett, men i dag hjälper Herren".