I världen är det så att om någon begått ett misstag eller tagit fel beslut så skall alltid någon bära upp det. Det måste finnas en syndabock, någon som skall "bära hundhuvudet". Inom kristenheten vet vi ju att en är den som blev syndabock, som tog alla våra fel och misstag. Eller?
Ibland vill man ta människor i försvar och om då blicken faller på någon annan syns det inte lika mycket vad den man försvarar gjort. I Sverige synades en politiker på grund av en Toblerone, medan större saker försökte osynliggöras?
Vi vet att vissa kvinnor ofta dras till brottslingar och man kan undra varför. Jag har inget svar på det, men kan det vara att den kvinnan upplever sig göra något väldigt stort och bra och att hon på så sätt kan glömma sina egna brister? Jag bara frågar mig. Man kan också, som exemplet ovan, peka på någon småsak som någon annan gjort fel och så vända blicken från den skyldiga och vända den mot den som gjort det mindre felet och så få "upprättelse". Och det är ju det här då som kallas att den personen får "bära hundhuvudet".
Citat från Språkinstitutet
"Den ursprungliga syndabocken var alltså en bock på vilken översteprästen överförde det israeliska folkets synder och missgärningar under det senaste året, för att bringa försoning för folket. Bocken själv hade inget ont gjort, men den offrades för att rena folket från dess synder.
När vi i dag använder syndabock i överförd bemärkelse gör vi det med samma utgångspunkt. Den som görs till syndabock är en som får umgälla både egna och (framför allt) andras försyndelser, oftast för att man vill ge sken av att det har skipats rättvisa. Inte minst i politiken söker man gärna efter en syndabock när något har gått fel."
I citatet ovan har man också med följande bibelord.
2 Sam. 3:8 När Abner går över till David.
Abner blev djupt upprörd över Ish-Boshets ord och sade: ”Är jag ett hundhuvud från Juda land? Här visar jag godhet mot din far Sauls hus, mot hans bröder och hans vänner, och utlämnar dig inte i Davids hand, och så anklagar du mig i dag för en synd med den där kvinnan.
”Och Aron skall lägga båda sina händer på den levande bockens huvud, och bekänna över honom Israels barns alla missgärningar och alla deras överträdelser, vad de än må hava syndat; han skall lägga dem på bockens huvud och genom en man som hålles redo därtill släppa honom ut i öknen. Så skall bocken bära alla deras missgärningar på sig ut i vildmarken; man skall släppa bocken ute i öknen.” (3 Mos. 16:21–22)
Jesus blev vår syndabock, som bar allas våra synder och tillkortakommande och ingen av oss är syndfri. Vi syndar dagligen, med vår mun eller i våra tankar. Mose stänkte förbundsblodet på folket, djurets liv representerat genom blodet, togs i stället för folkets liv. Anden, vattnet och blodet vittnar om att vi inte behöver bära skuld, oavsett vad vi gjort. Genom Jesus får vi alla förlåtelse när vi bekänt vår synd. Synden tas upp av Jesu blod och vi får gå fria. Jesus blev syndabock för allas våra missgärningar och all skuld blev lagd på honom. Prisad vare Jesus, kungars kung, herre över allt!