Ibland kan en människa känna sig som en ensam ute på havet. Ibland så mycket att man upplever vattnet går över huvudet och ingen räddning finns. Man är som mest ensam när andra är tillsammans. Du har ingen mänsklig hjälp, men när du ropar till Jesus skall han rädda dig.
Ibland kan jag uppleva Kristi församling som något förljugen. Om någon frågar dig hur du mår skall du hurtfriskt svara att allt är bra, medan din broder som går haltande fram kan tala i tio minuter om hur smärtsamt det är. Skillnaden är att det tydligt syns hur smärtsamt det brutna benet är medan om du har ont i själen så är du bara negativ. Själv har jag haft många kroppsliga sjukdomar och smärta, då har jag mött förståelse. Jag har också lidit av själslig smärta och då kallats negativ, faktum är att det då varit en tid när jag som allra mest skulle behövt någon som orkade lyssna, men jag fann ingen. Vi kan vända på saker och ting i våra liv, eftersom jag mycket väl förstår den starka själsliga smärtan och depressionen så vill jag vara ett öra som lyssnar och ta mig tid så att personen får tala av sig. Jag vill inte döma ut någon med att bara säga ett den är negativ, jag har ju aldrig varit i den personens liv och aldrig burit den personens bördor. Bibeln säger att vi ska bära varandras bördor så uppfyller vi Kristi lag.
Naturligtvis förstår jag att alla inte har fått det här till sig. Någon har fått en sak på sitt hjärta och en annan något annat. Den kan bara brinna för en sak som har det nedlagt i sitt hjärta. Om vi alla är Kristi barn behöver vi ändå ha en förståelse för andra Guds barn. Kanske tillåter vi att någon skojar och braverar över något som inte är rätt i Guds ögon, utan att tillrättalägga och säga att det där är fel. Vi ska uppmuntra den deprimerade till förändrade tankar, att tänka på det som är sant och rätt och värdigt, se en framtid och ett hopp genom att söka sanningen i Guds ord. På samma sätt inte samtycka genom vår tystnad när någon är ute på avvägar från Gud genom okristliga handlingar och felaktigt tal. (Rom. 1:32) Så menar jag att vi kan hjälpa våra medmänniskor till ett renare kristligt liv och genom att vara föredömen så att vi själva håller oss rena genom ett rätt tal och väsende, bedjande människor. Ingen av oss är fullkomlig men vi kan sträva efter det goda med Herrens hjälp.