En välsignad jul med familjen kan det bli när alla hjälps åt. En jul där vi gläds över gemenskapen. Vi kan ta med "gåvor" i form av mat när vi träffas.Vi gör som de vise männen. Alla gör sin del och kan känna sig nöjda. Ingen förvirrad "köksa", som år efter år bara längtar efter att någon gång få en "ledig juldag". Och visst vill barnen ha sina julklappar, det ger dem glädje. Det är en barnens högtid brukar vi säga och det var ju ett barn som föddes, orsaken till att vi firar jul.
I församlingen tror jag att de lite äldre kristna innerst inne mest skulle uppskatta att samlas kring krubban i församlingen. Påminnas om det Jesus gett till oss, frälsningen, glädjen och livet. I all enkelhet, kaffe och pepparkaka, godis till barnen, julsånger. Härlig gemenskap i alla åldrar. Det skulle vara något att längta efter, en riktig julsaga. Orsaken till att vi firar jul får vara mitt i centrum. Hur skulle det vara om födelsedagsgästen glömdes bort för själva firandets skull?
Det här var några tankar i juletid. Tankar om att Jesus skulle vara mitt ibland oss, nära i våra hjärtan mitt i julfirandet. Önskan om glädje, frid och ljus i juletid. Där alla kan glädjas och vara tillsammans, fattig eller rik, ensam eller en med många vänner.
Luk. 2:8-14 Samma natt var några herdar ute och vaktade sina får på fälten utanför staden. Då stod plötsligt en ängel från Herren Gud framför dem, och Herrens härlighet lyste omkring dem. De blev fruktansvärt rädda, men ängeln lugnade dem och sa: ”Var inte rädda! Jag kommer till er med ett budskap som gäller hela ert folk, och som ska göra alla mycket glada! Inatt har den som ska rädda er fötts i Betlehem. Han är Messias, den utlovade kungen, Herren. Ni kommer att känna igen honom på att han är lindad med tygstycken och ligger i en krubba.” Och plötsligt var ängeln omgiven av en stor kör av änglar från himlen som hyllade Herren Gud och sjöng: ”Ära till Gud i himlen, och frid på jorden, till dem som gör Gud glad.”