Dan. 3:14 ”Är det sant att ni, Shadrak, Meshak och Abed-Nego, inte dyrkar mina gudar och inte tillber den gyllene statyn som jag ställt upp?
Nebukadnessar skulle dyrkas och den som inte gjorde det kunde mista livet. De kritiserades för det som dom stod för. Ofta kan vi höra att de som förkunnar ordet får utstå kritik. Ibland kan det också ha kommit in någon fel förkunnelse och naturligtvis behöver sådana fel rättas till, men det gör vi inte genom att kritisera och döma ut hela den personen. I stället kan vi be att Gud "leder honom på rätta vägar för sitt namns skull". Vad hjälper vår kritik om vi inte talar med personen det gäller. Gud har heller inte satt oss att döma utan domen är hans. Om vi sedan tänker att den övriga förkunnelsen är riktigt bra, så varför inte ta vara på det som är gott och lämna det övriga, det som vi inte håller med om. Gud har inte satt oss att förbanna, utan att välsigna.
I övrigt om kritik kan vi säga att aldrig tala bakom en persons rygg utan i stället gå och tala med den personen och reda ut saker och ting. Be och söka Guds ordningar i Hans ord. Vi kan också alltid fråga oss om det verkligen är sant, att det är som vi tror. Vi borde aldrig lägga ord i en annan persons mun och tala så om den personen. Det är hemskt att någon talar bakom ens rygg, men ännu värre när det är ett falskt vittnesbörd och Gud säger ju i sina bud att vi inte skall göra så.
Vi kan bara bygga upp varandra i församlingen genom att tala det som är gott, uppmuntra och stödja i olika situationer. Det är tungt att bära bördan ensam och det skulle aldrig en församlingsmedlem behöva göra. Om man aldrig hör av sig, aldrig frågar, hur vet man då hur den personen har det. Alla lemmar i kroppen skall ha omsorg om varandra. Gemenskap är en viktig sak, en pastor sa att vi borde bjuda hem varandra så att vi verkligen lär känna varandra, det gör vi inte om vi bara går in före mötet och ut efteråt. Då blir det bara tal bakom ryggen och gissningar. Men vi kan träffas i en mindre grupp med dom vi har förtroende för.
1 Kor. 12:24-26 Men Gud har satt samman kroppen och gett de ringare delarna större heder, för att det inte ska bli splittring i kroppen utan att delarna i stället ska ha samma omsorg om varandra. Om en kroppsdel lider, så lider alla de andra delarna med den. Och om en kroppsdel blir ärad, gläder sig alla de andra delarna med den.