torsdag 2 maj 2019

Förlåtelsens under

Svarar i telefonen och en upprörd röst börjar svära i stark ilska över mig och min man. Jag blir helt tyst, vet att personen som ringer får sådana vredesutbrott ibland, hon lever ensam och har sällan någon att prata med - om gamla oförrätter och "sanningar" som egentligen är lögner från den onde.

Naturligtvis förlåter jag henne! Det är svårast för denna person, som sitter i sin egna tankar och fantasier och börjar tro på djävulens plågsamma lögner.

Om någon känner igen det här och själv blivit utsatt för osanna, orättvisa beskyllningar p.g.a. någons illamående så kan jag förmedla de Guds löften som kom mig till del i denna situation.

Först och främst, Ords. 26:2, "Som sparven far i väg och svalan flyger bort, så far en grundlös förbannelse förbi". Sedan Fil. 4:13, "Allt förmår jag i honom som ger mig kraft." Neh. 8:10, "Var inte bedrövade, för glädje i Herren är er styrka.” Rom. 8:28, "Vi vet att allt samverkar till det bästa för dem som älskar Gud, som är kallade efter hans beslut." Så härligt och tacksamt för dessa ord från Gud och det gör att friden och den inre glädjen kommer fram!

Sedan tänker jag på kvinnan som behöver få Jesus in i sitt hjärta och Guds frid. Kraft att glömma gamla oförrätter och harm över tidigare släkten. Kraft att kunna ingå i en trygg gemenskap, kraft att kunna förlåta. Hon behöver mina förböner. Det finns inte mycket som är större än att kunna förlåta, det är en aktiv handling som inte behöver vara känslomässig och det är ett beslut som gör under i en människas liv. Jesus har troligen förlåtit oss mycket värre saker, när vi gav vårt liv till honom. Tack, dyre, underbare Jesus!