tisdag 17 augusti 2021

Barnens tänder skall inte bli ömma

 

Jag tittar på druvorna som börjar få färg. ännu är dom delvis sura, andra som hunnit mogna är söta, men alla innehåller dom frön som vi spottar ut. Jag tänker på bibelordet som talar om hur barnens tänder blir ömma då fäderna ätit sura druvor. Funderar först lite över vad det ordet kan betyda och bestämmer mig sedan för att läsa och se vad kapitlet talar om.

Jer. 31:29 SFB På den tiden ska man inte mer säga: ”Fäderna åt sura druvor och barnens tänder blir ömma.”

Jer. 31:29 NLV Man ska inte längre citera talesättet att 'barnen får betala för sina förfäders synder´

Rubriken för kapitlet är "Gud lovar att upprätta Israel". Halleluja! Har läst rubrikerna nu på morgonen, om ödeläggande bränder vid Jerusalem. Tusentals människor måste fly från sina ödelagda hem och fält. Vi skall be för Jerusalem och Israel att dess upprättelse kommer.

Jeremia hade haft en dröm och hans sömn hade varit behaglig (v.26) Herren lovade att hans nåd inte skulle vika ifrån Israel ”Med evig kärlek har jag älskat dig, därför låter jag min nåd bli kvar över dig". Gud säger att alla stammar och folk på den tiden skall erkänna honom som herre. Han skall ge Israel frid och ro, han älskar Israel med en evig kärlek och han lovar att bygga upp landet igen. Gud skall samla sitt folk från jordens yttersta ändar, han skall leda dem och föra dem till friska vattenkällor och förvandla deras sorg till glädje. När hans folk bekänner att de vänt sig bort ifrån honom så svarar Gud att Israel fortfarande är hans ögonsten. Israel skall börja söka efter Herren. Då skall man inte längre använda talesättet att barnens tänder blir ömma för att fäderna ätit sura druvor, att "barnen får dö för sina förfäders synder", utan var och en skall dö för sina egna synder. Så profeterade Jeremia.

" Detta är det nya förbund som jag ska ingå med dem: Jag ska skriva min lag i deras hjärtan, så att de längtar efter att ära mig. Då kommer de verkligen att vara mitt folk, och jag ska vara deras Gud.  På den tiden kommer det inte längre att vara nödvändigt att man uppmanar varandra att lära känna Herren. Alla, både stora och små, ska verkligen känna mig då. Jag ska förlåta dem och glömma deras synder, säger Herren. (v. 33-34)

Frälsningen och löftena är för oss alla enligt det nya och bättre förbundet, så också för judarna. Genom Jesu dyrbara blod som rann för oss så att alla Guds barn kan få förlåtelse för sina synder.

 Den tid ska komma, säger Herren, när hela Jerusalem ska bli uppbyggt till Herrens ära, från Hananeltornet i murens nordöstra hörn till Hörnporten i nordväst och från Garebshöjden ända till Goa.  Och hela staden med begravningsplatsen och avstjälpningsplatsen för aska i dalen ska helgas åt Herren, och det ska också alla åkrar ut mot bäcken Kidron och därifrån till Hästporten och den östra sidan av staden. Staden ska aldrig mer bli intagen eller fördärvad. (v. 38-40)