Det kan kännas tryggt att leva och verka i en församling såsom vi allt har gjort, traditionen ger en trygghet. Den som samlar på saker kan samla så mycket att man inte förmår lämna bort något därför att man upplever en trygghet med alla prydnadsföremål, eller vad det nu kan vara, i hyllan. Ofta är det i det yttre vi upplever tryggheten fastän sanningen är att tryggheten och identiteten finns i Jesus och att det är honom vi ska luta oss mot.
När allting datoriserats har det blivit svårt för äldre att hänga med i utvecklingen, att vi lever i dataåldern. Ungdomar lever i nuet och lär sig om det nya, hänger med i utvecklingen. I de flesta församlingar i dag finns mest äldre "stenålderstänkande", kanske behöver vi lämna någon gammal "tradition" bakom oss om vi vill ha in yngre människor i församlingen. Det kan ändå finnas de som kan utveckla församlingen till nytänk, att något gammalt som hängt med genom åren kan lämnas bort och något nytt plockas in. Det betyder inte att det grundläggande, som måste finnas i en församling, skall förändras och Guds ord kommer aldrig att förändras.
Gud är alltid densamme, i går, i dag och evighet, men vi förändras och tiderna förändras. Den helige Ande är densamme och han kan hjälpa oss att se och förstå. Vi kan bli mera följsamma inför den Helige Andes utgjutande, med människors frälsning och helande som frukt. Det kräver både att vi känner igen vad den helige Ande verkat i tidigare generationer, men också ett nytänk vad Anden kan göra i dag.
Jes. 43:18-19 Men glöm allt det som har varit! Det går inte att jämföra med vad jag tänker göra! Jag planerar att göra någonting alldeles nytt. Jag har redan börjat! Ser ni det inte? Jag ska göra en väg genom öknen och strömmar i ödemarken!