Apg 8 berättar om förföljelsen mot den första församlingen och hur Saulus försökte utplåna den. Många kristna sattes i fängelse och man skingrades från varandra. Men de som skingrats gick från plats till plats och förkunnade evangeliet. Orena andar for ut och lama började gå. Och det står att det blev stor glädje i den staden. Där fanns också en trollkarl vid namn Simon. Folket hade lyssnat till honom och fascinerats av hans magi, men nu lärde de sig känna Guds kraft och också Simon kom till tro.
Det har alltid funnits saker och ting i världen som lockat människor och frestat, det kallas synd. Vi har alla något som med jämna mellanrum poppar upp, det är olika saker för olika människor. Kanske har vi lärt oss känna igen den "känsliga saken" genom att vi någon gång övervunnit den, och det har varit en svår kamp för oss. När det sedan dyker upp igen, även om det är maskerat på ett nytt sätt för att vi inte skall känna igen det, så är det ändå bäst att stänga den öppningen så fort vi bara kan för att inte åter en gång få kämpa med samma sak, kanske i många år framöver.
Paulus och Silas blev satta i fängelse, men slapp ut. Apg. 16:25-26 Vid midnatt var Paulus och Silas i bön och lovsång till Gud medan fångarna lyssnade på dem. Plötsligt kom ett kraftigt jordskalv så att fängelset skakades i sina grundvalar. I samma ögonblick öppnades alla dörrarna, och allas bojor lossnade och föll av. Vad kan vi annat säga än att bön och lovsång är ett mäktigt vapen. Dörrar öppnas och bojor faller av, den fångne sätts fri!
I Kristus finns frihet (Kol.2) när vi håller hos till honom som är huvudet och från honom får hela kroppen den tillväxt som Gud ger. Om vi med Kristus dött bort från världen finns det frihet att inte behöva böja sig under världens bud och frestelser, "det skall du inte röra, smaka, ta på", osv. Det finns också utbudet "gör så här så blir du lycklig", "så blir du fri från din sjukdom" osv, men inget av detta stämmer så länge det inte är från Herren det kommer, utan vi blir bara lurade.
2 Krön. 16:9 Ty Herrens ögon överfar hela jorden, för att han med sin kraft skall hjälpa dem som med sina hjärtan ger sig hän åt honom. När den kristne med hela hjärtat vänder sig till Gud i bön och lovsång finns det frihet. Genom Guds kraft kan den fångne bli fri, och bara genom den, så att själen komma ut i frihet.