Tillsammans har maken och jag skrivit närmare hundratalet lovsånger. Under ett tjugotal år, att alltför flitiga är vi inte. Häromdagen kom en ny sång till, med anknytning till en predikan, från Jes. 61. "Herrens Ande är över mig, ty han har smort mig" De fångna skall komma ut ur fängelset och de bundna befrias. De med krossade hjärtan skall bli tröstade, sjuka skall bli helade. Tror på nåd från vår Herre, då hans barn skall bli befriade och verkligen få erfara hur det är få vila under Guds beskydd.
Lustigt annars hur sånger kan komma till. För det mesta lägger jag fram en text till maken på hans piano. Sen får jag vänta och se - blev det något? Ibland blir det, ibland inte. Det är olika saker som behöver stämma ihop och framförallt förstås att vi båda upplever att det är från Gud. Ingen idé att försöka sjunga något som inte kan gå in i människors hjärtan och öppna dem.
Men den här gången var det så att maken, som för övrigt sköter församlingens lovsång, hade fått melodin redan för någon månad sedan. Han är sådan att han gör inte mycket väsen av sig, han hade melodin inspelad men försökte nog först "testa" den på mig. Ha ha. Vi testar varann... sen får det bli vad det blir, inget tvång. Min bön och önskan är att lovsångsportarna skulle öppnas så att vi kan höra tonen från himlen. Men, bara mera lovsång, mera hjärtats bön. Så kommer det!
