Vilka associationer ger julen? Tanken på det förgångna, relationssvårigheter, besvikelse, ensamhet...? Eller tacksamhetens tankar? Tacksamhet över att få ha det så bra med tak över huvudet, mat på bordet, gemenskap med de kära. Tacksamhet till Jesusbarnet, för frälsningen och livet.
Tommy Lilja skriver i sin bok "Landet mittemellan är inte ditt land" om tankarnas inverkan på oss. Vi kan inte vänta oss att allt skall vara riktigt 100 procent, det är bara Guds rike som är fullkomligt. Om vi kan få ut 80 procent gott har vi ett fantastiskt liv. Lilja nämner exempel som 80 procent gott äktenskap, hus, jobb, församling osv och ändå trånar vi efter de 20 procent vi inte fått så att vi kan bli alldeles "förhäxade" av tanken. Då står det tydligt att det är våra tankebanor som behöver förändras så att vi i stället ser allt vi har och i tacksamhet börjar fokusera på det.
Om våra inlärda tankesystem kunde förändras till Herrens tankar för oss: " Jag har fridens tankar för er och inte ofärdens, till att ge er en framtid och ett hopp", så skulle mörkret inte få något utrymme. Guds ord och bön som ständig föda kan fördriva mörker. "Gud är ljus och inget mörker finns i honom". Problemet för oss i dag är att vi inte fokuserar i tillräckligt hög grad på det som himlen har att ge. När smörjelsen är över en människa har hon en positiv uppsyn, hon är uppfylld av Guds kärlek och ingenting är för svårt - "Ingenting skall fattas mig".
Tänk om vi denna jul skulle sträva efter att byta ut varje negativ tanke, varje negativt ord mot en tacksamhetens tanke, en tacksamhetens bön. På samma sätt som man byter kläder. Tar av den smutsiga arbetsdräkten och tackar Gud för högtidsklädnaden. Tackar Gud för nådegåvor han gett till oss. Tackar för det som är gott och gläder oss över Frälsaren som fötts till vår räddning. Tackar Gud i livets alla förhållanden.
Önskar alla en tacksam och fridfull jul!