tisdag 22 december 2015

Landet mittemellan

"Äntligen  någon som vågar säga hur det verkligen förhåller sig"! Så var min tanke när jag började läsa Tommy Liljas bok "Landet mittemellan är inte ditt land". Här talar han om det jag själv så länge tänkt på, om förljugenheten som kan förekomma i Kristi kropp. Jag är ännu bara i början av boken men det här kommer att bli min julläsning. Den handlar nämligen inte bara om hurdana vi är utan hur vi kan ta oss ut ur Egypten och ut ur landet mittemellan. Och det känns väldigt aktuellt. Jag tror att det här gäller inte bara för mig utan för de flesta av oss i kristenheten. Vi behöver börja röra på oss!!
Väljer att här att  dela några citat ur boken. De kan tala för sig själv.

"De låtsades vara lyckliga. Därför att det är en del av frikyrkans förväntningar. För att leva upp till förväntningarna ger vi ibland sken av att vara något vi inte är....... med ett leende spelade de med i frikyrkospelet".

"Du är frälst Tommy, sa de som om alla problem var ur världen.... De som påstår det avslöjar bara att de är lurade. Du har beslutat att följa Jesus men med dig in i Guds rike har du ett bagage av tankar, minnen och värderingar. Din synd är förlåten, den har suddats ut, men det betyder inte att den synd andra gjort mot dig bleknat och läkt bort..... Din synd är förlåten men smärtan på insidan kommer inte alltid från vad du gjort mot dig själv, utan från vad andra gjort mot dig. Rädslan för folksamlingar, separationsångesten, såren efter mobbningen, skilsmässan, känslan av att ha blivit sviken... - de är spåren efter andras synd mot dig."

"Det är en sak att peka på Jesus som förebild, det är en annan att förklara hur vägen dit ser ut. Hur gör du rent praktiskt för att bli lik Jesus?.. För du vill ju inte vara "mindre" kristna än andra. ... Du är fortfarande kvar i Egypten och det kan vara förvirrande, för hur kan du vara fri men inte fri på riktigt? ... För att dölja dina svagheter och oförmåga att leva upp till frikyrkonormen börjar du imitera ett Kristus beteende. Det är då som det största problemet uppstår. Du låtsas var något du inte är."

"Av rädsla att upplevas som annorlunda blir du och jag ibland något vi inte är. Av rädsla att hamna utanför följer du strömmen för det är tryggt att vara en i mängden. Ibland är det faktiskt mycket lättare att vara den andra vill att du skall vara, och att leva upp till deras förväntningar än att vara den du egentligen är. Men det Gud har kallat dig att göra har att göra med  den unika individ han har skapat dig till att vara. Om du inte är dig själv, om du inte är den du är i Kristus, kan du helt enkelt inte fullt ut leverera kallelsen på ditt liv i Guds rike."